dragon rouge dementerar

Veckotidningen Internationalens artikel om den interna kritiken mot sverigedemokraten Christofer Johnson, för hans medlemskap i sällskapet Dragon Rouge, har vållat uppståndelse. Internationalens chefredaktör Linn Hjort redovisar i senaste numret dementier från både Johnson och en ytterligare medlem. I stora drag går de ut på att beskrivningen av Dragon Rouge som fascistsvärmande satanistsekt är endimensionell och illasinnad. Det finns, menar de, influenser från helt andra håll än Julius Evola i gruppens idévärld och några kyrkbrännande satansdyrkare är de då rakt inte. Nationaldemokraten Jimmy S. Windeskog har kritiserat även mitt referat av artikeln på liknande, om än betydligt mindre ordrikt sätt och för min del kan jag utan vidare köpa den kritiken. Man kan påpeka att en förtroendevald sverigedemokrat är med i ett sällskap som bland sina inspiratörer nämner en ledande fascistisk ideolog, men då får man förstås bekväma sig till att ge en rättvisande bild av gruppen ifråga. Huruvida begrepp som satanist och sekt är rättvisande får väl tills vidare anses vara en öppen fråga.
Som Linn Hjort framhåller är det intressanta med det här historien emellertid inte så mycket i vilken mån Johnson gjort ett klavertramp, utan de motsättningar som skapats inom sverigedemokraterna i och med satsningen på kyrkovalen och moralkonservativa väljare. Johnson säger i sin dementi (som publicerats i kommentarsfältet på Internationalens blogg), att hela historien är ett utslag av striden mellan "Stockholm" och "Skåne" inom sverigedemokraterna. Med det avses den grupp som omgav den tidigare partiledaren Mikael Jansson ("Stockholm") och kretsen kring den nuvarande partiledaren Jimmie Åkesson ("Skåne"). Inlägget riktar sig explicit mot en person som Johnson misstänker vara Internationalens källa:

Personen bakom detta är inte kristen. Vad det handlar om är den gamla vanliga falangstriden där alla medel är tillåtna. [Namnet borttaget av Internationalen] har talat illa om partiledningen i radio och när han insåg att detta skulle kunna få konsekvemnser ville väl han väl hämnas mot “Skåne” i sista minuten genom att göra en cirkus av detta. Han har väl irriterat sig på att det finns de som velat samarbeta i stället för att hålla de återstående spillrorna av den gamla fejden vid liv. Jag är dessutom glasklart tillhörande förnyarna inom partiet, medan han själv tillhör spillran av den gamla falangen som envetet håller fast vid att till varje pris vara emot partiledningen.

Men om man ska tro Johnson finns det även en religiös dimension av det hela:

Säkerligen lär några få tokkristna gå i taket över detta. Jag tror dock att det bara är bra för partiet om vi slipper sådana. De är lika knäppa som de islamister partiet problematiserar.

Något säger mig att vi inte hört sista ordet i den här historien.