I en aningen osorterad Expressenartikel - som börjar med att handla om det nazistiska våldet men slutar med att klumpa ihop Åsa Linderborg med någon som i en blogg liksom det tyska rättsväsendet anser att det efter 26 år i fängelse är rimligt att släppa RAF-aktivisten Christian Klar - går Dilsa Demirbag-Sten till angrepp mot den militanta antifascismen.
Det har hon naturligtvis all rätt att göra. Afa och Rf använder våld, och får finna sig i att varje handling som utförs i deras namn nagelfars i detalj och kritiseras. Det gäller alla våldsutövare, legala eller ilegala. Visserligen beledsagades demonstrationen i Salem inte av några särskilt våldsamma omständigheter, men veckan innan vandaliserades en smr-aktivists lägenhet på ett sätt som kunde lett till en brand och om de uppgifter jag fått stämmer misshandlades en opolitisk kurdisk 16-åring timmarna efter demonstrationen, av mer eller mindre självutnämnda afa-aktivister i tonåren, som trodde att 16-åringens polare hörde till de återvändande Salemaktivisterna. Vad jag förstås riskerar grabben hjärnskador.
Man behöver inte vara överens med Demirbag-Stens slutsatser, eller med socialdemokraten Viktor Bernhardtz, som på Dagens Arena menar att den "inomparlamentariska vänstern skulle må bra av att få bekämpa nazism och orättvisor i samhället i fred". Men de har rätt att kritisera, och förtjänar att bemötas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar