varför röstar västeuropéer på den extrema högern? Hela listan!

Jag har just läst en omfattande tysk undersökning om varför västeuropéer i ökande utsträckning röstat på högerextremister de senaste åren (Kai Arzheimer, Die Wähler der extremen Rechten 1980-2002, Verlag für Sozialwissenschaften: Wiesbaden 2008). Ambitionen har varit att ta med alla de statistiska undersökningar som genomförts i Västeuropa under den perioden och sedan se vilket inflytande de faktorer som mätts haft på väljarnas beteenden. För Sveriges del behandlas ny demokrati och sverigedemokraterna. I princip innebär upplägget att väljare från exempelvis Norge och Belgien hamnar i samma statistiska population som väljare från Italien och Österrike, liksom väljarna från tidigt åttiotal likställs med det tidiga 21:a århundradets, utan hänsyn till alla skillnader mellan länder och tider, men det finns också ett avsnitt som behandlar de avsevärda – och fortfarande i hög grad oförklarade - skillnaderna mellan de olika länderna. Men köper man det finns en hel del att lära. Jag skriver om boken i LO-tidningen (så småningom), men jag tänkte ta tillfället i akt att här publicera själva stommen i undersökningens resultat: alla hypoteser, och om de bekräftades eller inte. Man kan kalla detta recensionens andra del, det som inte fick plats, men även den del av recensionen som ni som läsare själva får skriva. Använd gärna kommentarfältet för att dra era egna slutsatser, jag avstår här själv från att kommentera (och naturligtvis bortser jag här från den omfattande tekniska diskussion om omgärdar undersökningen: resonemanget nedan är starkt förenklat men boken kan beställas här):

1.1 Att identifiera sig med ett parti inom den extrema högern inverkar starkt positivt på benägenheten att rösta på det partiet (tydligt bekräftat).

1.2 Att identifiera sig med ett annat parti inverkar å andra sidan starkt negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (tydligt bekräftat).

2.1 Kontakt med en kristen kyrka inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (mycket svagt samband).

2.2 Kontakt med fackföreningar inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (delvis klart bekräftat, delvis (närmare i tiden) inga entydiga resultat).

2.3 Inflytandet från kyrkor och fackföreningar är svagare än partiidentifikationen (klart bekräftat).

3 Postmaterialitisk värdeorientering (man tänkar alltså inte i första hand på sin lön) inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftat).

4.1 Om man anser sig stå till höger politiskt ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (mycket klart bekräftat)

4.2 Sambandet ovan försvagas om man tar hänsyn till förhållandet till kyrkor och fackföreningar, och till partiindentifikation (bekräftas, men sambandet mellan att se sig som höger och rösta på extrema högern är ändå starkt).

4.3 Sambandet mellan att se sig som höger och rösta på extrema högern varierar mellan olika kontexter (länder) (bekräftas inte).

4.4 När de etablerade partierna själva befinner sig långt ut på högerkanten försvagas sambandet mellan att se sig som höger och att rösta på den extrema högern (tydligt vederlagt).

5.1 Om man stödjer demokratin som idé blir man bara lite mindre benägen att rösta på den extrema högern (inget klart resultat).

5.2 Detta gäller särskilt för partier som försöker framstå som måttfulla, som norska fremskrittspartiet och italienska alleanza nazionale (inget klart resultat).

6.1 Negativ inställning till ickeeuropeiska invandrade grupper ökar starkt benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

6.2 Effekten av den negativa inställningen till ickeeuropeiska invandrade grupper beror på kontexten (varierar mellan olika länder) (bekräftas).

7.1 En EU-skeptisk inställning ökar svagt benägenheten att rösta på den extrema högern (berkräftas klart, mindre klart närmare i tiden).

7.2 Effekten av negativ inställning till EU varierar mellan länderna och försvagas med tiden (bekräftas).

7.3 EU-effekten är generellt svagare än effekten av inställningen till etniskt definierade invandrargrupper (bekräftas).

8.1 Om man är otillfredsställd med den politiska situationen ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas klart).

8.2 När man tar hänsyn till inställningen till vissa invandrargrupper har den politiska otillfredsställelse bara en begränsad effekt (bekräftas inte).

9.1 Om man är missnöjd med sitt liv ökar benägenheten att rösta på den extrema högern något (bekräftas klart).

9.2 Sammanhanget mellan missnöje med det egna livet och att rösta på den extrema högern minskar klart om man tar hänsyn till den politiska otillfredsställelsen (bekräftas klart).

10.1 Män är mer benägna att rösta på den extrema högern än kvinnor är (bekräftas klart).

10.2 Könets inflytande minskar tydligt om man tar hänsyn till yrkesgrupper (bekräftas inte).

10.3 Om man tar hänsyn till inställningen till postmateriella värden (lönens betydelse) minskar könets inverkan (bekräftas inte).

10.4 Om man tar hänsyn till om man ser sig själv som höger minskar könets inverkan (bekräftas, men sambandet försvagas bara marginellt).

10.5 Om man tar hänsyn till inställningen till invandrare minskar könets inverkan (bekräftas; vid kontrollen uppenbaras också att vid de senaste valen, 2002-2003 saknade könet betydelse för benägenheten att rösta på den extrema högern).

10.6 Könets inflytande är starkare ju mindre accepterad den extrema högerns partier är (otydliga resultat talar ändå för att tesen bekräftas).

10.7 Även när de nämnda faktorerna kontrolleras varierar könets betydelse kraftigt mellan olika länder (bekräftas inte).

11.1 Medelålders (30-60) har mindre benägenhet att rösta på den extrema högern än andra grupper (bekräftas delvis).

11.2 Om man tar hänsyn till partiidentifikation upphör i stort sett överrepresentationen av yngre bland dem som röstar på den extrema högern (bekräftas indirekt vid de senaste valen).

11.3 Om man kontrollerar med variabler som indikerar social integration upphör underrepresentationen för medelålders bland dem som röstar på den extrema högern (i de senaste valen verkar varken integration eller ålder ha inverkat).

11.4 Om det handlar om en kohorteffekt (68-orna) så borde ålderseffekten avta över tid (bekräftas inte).

11.5 Om de äldres röstande på den extrema högern är en kohorteffekt (krigsgenerationen) borde effekten avta över tid (bekräftas inte).

11.6 Om man tar hänsyn till inställningen till invandrare försvagas ålderseffekten (bekräftas).

11.7 Eftersom hög utbildning har ett negativt samband med benägenheten att rösta på den extrema högern (se nedan) och yngre är mer välutbildade än äldre, ökar benägenhet bland yngre att rösta på den extrema högern om man tar hänsyn till utbildningsnivån (bekräftas).

12.1 Högre formell utbildning minskar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas delvis, verkar genom allmänna politiska inställningen).

12.2 Om man tar hänsyn till inställningen till postmateriella värden (lönens betydelse) minskar utbildningens betydelse (bekräftas).

12.3 Om man tar hänsyn till inställningen till invandrare minskar utbildningseffekten (bekräftas; bara i Danmark och Norge behåller utbildningsnivån effekten att minska benägenheten att rösta på den extrema högern).

13.1 Arbetare och ”småborgare” har en högre benägenhet att rösta på den extrema högern än andra grupper har (bekräftas över tid, däremot inte entydigt i de senaste valen).

13.2 Om man tar hänsyn till utbildningsnivån minskat benägenheten bland arbetare och småborgare att rösta på den extrema högern (bekräftas).

13.3 Samma sak inträffar om man tar hänsyn till inställningen till postmateriella värden (lönens betydelse) (bekräftas inte).

13.4 Liksom om man tar hänsyn till inställningen till invandrare (bekräftas).

13.5 Arbetare som inte identifierar sig med ett parti har en större benägenhet att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

13.6 Yrkeseffekten varierar starkt mellan olika länder (bekräftas inte).

14.1 Arbetslösheten har bara ett svagt samband benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte; sambandet är starkt men visar sig hänga samman med inställningen till invandrare).

14.2 Om man utesluter gruppen ickeväljare ur analysen får man ett starkare samband mellan arbetslöshet och benägenheten att rösta på den extrema högern (prövades inte, eftersom det fanns ett starkt samband redan i den förra hypotesen).

14.3 Om man tar hänsyn till andra sociostrukturella variabler försvagas sambandet mellan arbetslöshet och benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

14.4 Sambandet mellan arbetslöshet och benägenheten att rösta på den extrema högern varierar starkt mellan olika länder (bekräftas).

15 Ickeproportionella valsystem inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

16 Politisk decentralisering inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

17 Om de etablerade partierna ansluter sig till en restriktiv invandringspolitik ökar benägenheten att rösta på den extrema högern att minska (bekräftas inte).

18 Om vänstern är starkt representerad i regeringen minskar benägenheten att att rösta på den extrema högern betydligt (bekräftas).

19.1 Om de etablerade partierna tar efter den extrema högerns politiska teman har detta generellt en positiv effekt på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

19. 2 Om den politiska eliten är överens om att ta efter den extrema högern försvagas den positiva effekten på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

20. 1 Ett högt antal asylsökande ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

    20.2 Om antalet asylsökande ökat sedan föregående år ökar detta benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

    20.3 Ett högt antal arbetslösa ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

    20.4 Om antalet arbetslösa ökat sedan föregående år ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

    20.5 Effekten av ett högt antal arbetslösa stärks om antalet asylsökande också är högt (bekräftas absolut inte).

    21.1 Om den inhemska BNP (BIP) minskar ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas bara i de fall då det finns mycket få asylsökande).

    21.2 Denna effekt är starkare, ju högre antalet asylsökande (bekräftas inte).

    22.1 Ju bättre ersättning vid arbetslöshet, desto svagare samband mellan arbetslöshet och benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas; samtidigt finns det ett positivt samband mellan höga ersättningar och benägenhet att rösta på den extrema högern).

    22.2 Ju högre ersättning vid arbetslöshet, desto mindre effekt har antalet asysökande på benägenheten att rösta på den extrema högern.