stöd Cyklopen!

Kulturföreningen vill ha hjälp med att sprida det här uppropet. Klart jag hjälper till.

Sprid!:

Hej!!

Idag 29/11-2008 har Cyklopen blivit nedbränt till grunden, ingenting återstår av byggnaden. Vår lokal har ingen anslutning till elnätet och inget värmesystem, vad kan ha orsakat branden? Brandkårens bedömning är att brandens förlopp var onaturligt snabb. Brandkåren, polisen och vi är eniga om att allt tyder på att branden var anlagd.

När vi ankom till Cyklopen tidigare idag 12:00 var lokalen uppbruten och allt av värde var stulet. Det enda av värde som var lämnat kvar i lokalen var två gasoltuber (som vi vanligen använder till uppvärmning). Vi tillbringade dagen med att laga graffitiplanket, måla filmrummets läktare och städa. Vi lämnade Cyklopen strax innan 17:oo. Branden utbröt cirka 2 timmar senare, i lokalens nedre högra hörn, och övertändes snabbt. När polis och brandkår anlände till platsen var huset omöjligt att rädda.

Nätverket Mot Rasism skulle ha arrangerat en tillställning samma tid som branden utbröt. Tillställningen ställdes in några dagar innan men var utannonserad. Imorgon, 30 Nov, är det Karl 12:es dödsdag och nazistiska grupper arrangerar manifestationer. Nästa vecka, 6 dec, tågar nazisterna återigen i Salem. Stockholm är den stad i Sverige med störst nazistnärvaro under denna period. Kopplingen mellan detta och branden på vårt kulturhus är knappast en slump. Cyklopens aktiviteter och innehåll har präglats av icke-auktoritärt tänkande och mångkultur och har varit en vagel i ögat på samhällets totalitära strömningar. De forum i samhället som uttrycker en kritisk röst mot naziströrelsen är ständigt under hot.

Det står utom något tvivel att Cyklopen blivit föremål för ett nazistattentat. Nazismen får inte växa utan motstånd!

Stöd återuppbyggandet av Cyklopen ekonomiskt på postgirokonto:1607552-5

Gå ut och demonstrera Mot nazism och rasism Söndagen den 30 Nov. 16:00 på Sergels torg och Lördagen den 6:e dec, 12:00 i Salem C!
/CYKLOPEN

naziterror inför Salem!

Tidningarnas nätupplagor berättar att kulturhuset Cyklopen står i lågor, med all sannolikhet handlar det om mordbrand. Tre års mödosamt uppbyggnadsarbete från frivilliga krafter går därmed upp i rök. Jag hoppas naturligtvis att kulturföreningen orkar komma igen, även om jag förstår att det är tungt. En av de slutsatser man måste dra är att vänstern inte längre kan kosta på sig att lämna sina lokaler obevakade.
Tidigare på dagen överfölls aktivister från Nätverket mot rasism vid Sergels torg. Nätverket har låtit Cyklopen vara den centrala punkten i mobiliseringen inför motdemonstrationen i Salem 6 december. Enligt nättidningen Yelah inträffade branden just när nätverket skulle hålla möte i huset. Det går med andra inte att utesluta att attentatet även måste rubriceras som mordförsök.
Jag utgår från att misstankarna om ett nazistiskt attentat är en av de möligheter som polisen tar ställning till i mordbrandsutredningen. Kanske det också borde utredas om inte lokalen borde ha stått under uppsikt från polisens sida, med tanke på det våld som brukar utövas mot allt som luktar vänster och antirasism dessa laddade veckor i november och december.

polisen rustar för 30 november

Det gamla klassiska datumet för nazistiska demonstrationer och antirasistiska motdemonstrationer lever upp igen. TT berättar (via Aftonbladet) om polisens förberedelser. I Lund anordnas motdemonstrationer, i Stockholm (där förberedelserna inför Salem pågår) kommer det snarare att handla om spontana åsiktsyttringar.

upphovsrätt och korporatism

Jag har tidigare uppmärksammat den briljante Rasmus Fleischers blogg Copyriot, och hans resonemang om hur den moderna upphovsrättslagen räknar sitt ursprung i den italienska fascismens korporatism. Nu har Rasmus skrivit om detta på Expressens kultursidor, och det är lika träffande som vanligt.

tysk förundersökning mot metapedia

Som npd-bloggen och medienkollektiv Berlin uppmärksammat, pågår en förundersökning mot den tyska upplagan av metapedia. Misstanken gäller möjligheten att ladda ner den nazistiska propagandafilmen Der ewige Jude, som inte får visas offentligt i Tyskland, och för övrigt ägs av den tyska staten. Eftersom metapedia är en svensk företeelse (Nordiska Förbundet) och servern ligger i USA, verkar det inte som om förundersökningen kommer att leda till åtal. Men kanske har vi en parallell till den tidigare rättshjälpsbegäran mot B & H-medlemmen Kasper Kröner? Där konstaterade ju justitiekanslern att den svenska grundlagen hindrade att svenska myndigheter hjälper Tyskland så länge det gäller propaganda spridd från Sverige. Om svenskar, eller folk som bor i Sverige, sprider propaganda till Tyskland från ett tredje land är det emellertid en annan sak. Och så verkar ju vara fallet här?

motdemonstration även i Stockholm

Om ni hängt med lite har ni säkert lagt märke till att nationalsocialistisk front, den äldsta av de nazistiska grupperingarna (om man nu inte räknar SMRs historia bort till VAMs dagar) upplösts och "ersatts" av den ännu oprövade företeelsen Folkfronten. Man kan lägga märke till att INFO 14 skildrat den förändringen i positiva ordalag. Mer får vi veta på söndag, eftersom ff tagit över nsfs demonstrationstillstånd, som utgår från Östermalmstorg i Stockholm. Sent omsider har nu även Nätverket mot rasism beslutat sig för att agera, och har publicerat följande upprop:

På söndag den 30 november organiserar nazistiska Nationalsocialistisk Front [sic] en demonstration i Stockholm. Nätverket, som inte stillatigande tänker se på när nazisterna försöker ta våra gator i besittning, ordnar en protest mot detta. Denna kommer att utgå från Sergelsgången, där vi ses kl.16 samma dag.

Inga nazister på våra gator - slut upp!

www.nmr.nu

razzia hos npd

På måndagsmorgonen gjorde kriminalpoliser enligt tageszeitung en razzia hos npds högkvarter i Berlin. De letade efter handlingar som hänger samman med den tidigare skandalen kring partikassören Erwin Kemna, som i somras dömdes till fängelse för att ha förskingrat omkring sju miljoner kronor av det partistöd som tilldelats npd. Den nya razzian beror på misstanken att Kemna lämna falska redovisningar till den tyska förbundsdagen, vilket lett till att partiet också fått ett högre stöd än det haft rätt till. Om så skulle vara fallet kommer sannolikt även partiledaren Udo Voigt att åtalas.

varför röstar västeuropéer på den extrema högern? Hela listan!

Jag har just läst en omfattande tysk undersökning om varför västeuropéer i ökande utsträckning röstat på högerextremister de senaste åren (Kai Arzheimer, Die Wähler der extremen Rechten 1980-2002, Verlag für Sozialwissenschaften: Wiesbaden 2008). Ambitionen har varit att ta med alla de statistiska undersökningar som genomförts i Västeuropa under den perioden och sedan se vilket inflytande de faktorer som mätts haft på väljarnas beteenden. För Sveriges del behandlas ny demokrati och sverigedemokraterna. I princip innebär upplägget att väljare från exempelvis Norge och Belgien hamnar i samma statistiska population som väljare från Italien och Österrike, liksom väljarna från tidigt åttiotal likställs med det tidiga 21:a århundradets, utan hänsyn till alla skillnader mellan länder och tider, men det finns också ett avsnitt som behandlar de avsevärda – och fortfarande i hög grad oförklarade - skillnaderna mellan de olika länderna. Men köper man det finns en hel del att lära. Jag skriver om boken i LO-tidningen (så småningom), men jag tänkte ta tillfället i akt att här publicera själva stommen i undersökningens resultat: alla hypoteser, och om de bekräftades eller inte. Man kan kalla detta recensionens andra del, det som inte fick plats, men även den del av recensionen som ni som läsare själva får skriva. Använd gärna kommentarfältet för att dra era egna slutsatser, jag avstår här själv från att kommentera (och naturligtvis bortser jag här från den omfattande tekniska diskussion om omgärdar undersökningen: resonemanget nedan är starkt förenklat men boken kan beställas här):

1.1 Att identifiera sig med ett parti inom den extrema högern inverkar starkt positivt på benägenheten att rösta på det partiet (tydligt bekräftat).

1.2 Att identifiera sig med ett annat parti inverkar å andra sidan starkt negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (tydligt bekräftat).

2.1 Kontakt med en kristen kyrka inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (mycket svagt samband).

2.2 Kontakt med fackföreningar inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (delvis klart bekräftat, delvis (närmare i tiden) inga entydiga resultat).

2.3 Inflytandet från kyrkor och fackföreningar är svagare än partiidentifikationen (klart bekräftat).

3 Postmaterialitisk värdeorientering (man tänkar alltså inte i första hand på sin lön) inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftat).

4.1 Om man anser sig stå till höger politiskt ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (mycket klart bekräftat)

4.2 Sambandet ovan försvagas om man tar hänsyn till förhållandet till kyrkor och fackföreningar, och till partiindentifikation (bekräftas, men sambandet mellan att se sig som höger och rösta på extrema högern är ändå starkt).

4.3 Sambandet mellan att se sig som höger och rösta på extrema högern varierar mellan olika kontexter (länder) (bekräftas inte).

4.4 När de etablerade partierna själva befinner sig långt ut på högerkanten försvagas sambandet mellan att se sig som höger och att rösta på den extrema högern (tydligt vederlagt).

5.1 Om man stödjer demokratin som idé blir man bara lite mindre benägen att rösta på den extrema högern (inget klart resultat).

5.2 Detta gäller särskilt för partier som försöker framstå som måttfulla, som norska fremskrittspartiet och italienska alleanza nazionale (inget klart resultat).

6.1 Negativ inställning till ickeeuropeiska invandrade grupper ökar starkt benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

6.2 Effekten av den negativa inställningen till ickeeuropeiska invandrade grupper beror på kontexten (varierar mellan olika länder) (bekräftas).

7.1 En EU-skeptisk inställning ökar svagt benägenheten att rösta på den extrema högern (berkräftas klart, mindre klart närmare i tiden).

7.2 Effekten av negativ inställning till EU varierar mellan länderna och försvagas med tiden (bekräftas).

7.3 EU-effekten är generellt svagare än effekten av inställningen till etniskt definierade invandrargrupper (bekräftas).

8.1 Om man är otillfredsställd med den politiska situationen ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas klart).

8.2 När man tar hänsyn till inställningen till vissa invandrargrupper har den politiska otillfredsställelse bara en begränsad effekt (bekräftas inte).

9.1 Om man är missnöjd med sitt liv ökar benägenheten att rösta på den extrema högern något (bekräftas klart).

9.2 Sammanhanget mellan missnöje med det egna livet och att rösta på den extrema högern minskar klart om man tar hänsyn till den politiska otillfredsställelsen (bekräftas klart).

10.1 Män är mer benägna att rösta på den extrema högern än kvinnor är (bekräftas klart).

10.2 Könets inflytande minskar tydligt om man tar hänsyn till yrkesgrupper (bekräftas inte).

10.3 Om man tar hänsyn till inställningen till postmateriella värden (lönens betydelse) minskar könets inverkan (bekräftas inte).

10.4 Om man tar hänsyn till om man ser sig själv som höger minskar könets inverkan (bekräftas, men sambandet försvagas bara marginellt).

10.5 Om man tar hänsyn till inställningen till invandrare minskar könets inverkan (bekräftas; vid kontrollen uppenbaras också att vid de senaste valen, 2002-2003 saknade könet betydelse för benägenheten att rösta på den extrema högern).

10.6 Könets inflytande är starkare ju mindre accepterad den extrema högerns partier är (otydliga resultat talar ändå för att tesen bekräftas).

10.7 Även när de nämnda faktorerna kontrolleras varierar könets betydelse kraftigt mellan olika länder (bekräftas inte).

11.1 Medelålders (30-60) har mindre benägenhet att rösta på den extrema högern än andra grupper (bekräftas delvis).

11.2 Om man tar hänsyn till partiidentifikation upphör i stort sett överrepresentationen av yngre bland dem som röstar på den extrema högern (bekräftas indirekt vid de senaste valen).

11.3 Om man kontrollerar med variabler som indikerar social integration upphör underrepresentationen för medelålders bland dem som röstar på den extrema högern (i de senaste valen verkar varken integration eller ålder ha inverkat).

11.4 Om det handlar om en kohorteffekt (68-orna) så borde ålderseffekten avta över tid (bekräftas inte).

11.5 Om de äldres röstande på den extrema högern är en kohorteffekt (krigsgenerationen) borde effekten avta över tid (bekräftas inte).

11.6 Om man tar hänsyn till inställningen till invandrare försvagas ålderseffekten (bekräftas).

11.7 Eftersom hög utbildning har ett negativt samband med benägenheten att rösta på den extrema högern (se nedan) och yngre är mer välutbildade än äldre, ökar benägenhet bland yngre att rösta på den extrema högern om man tar hänsyn till utbildningsnivån (bekräftas).

12.1 Högre formell utbildning minskar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas delvis, verkar genom allmänna politiska inställningen).

12.2 Om man tar hänsyn till inställningen till postmateriella värden (lönens betydelse) minskar utbildningens betydelse (bekräftas).

12.3 Om man tar hänsyn till inställningen till invandrare minskar utbildningseffekten (bekräftas; bara i Danmark och Norge behåller utbildningsnivån effekten att minska benägenheten att rösta på den extrema högern).

13.1 Arbetare och ”småborgare” har en högre benägenhet att rösta på den extrema högern än andra grupper har (bekräftas över tid, däremot inte entydigt i de senaste valen).

13.2 Om man tar hänsyn till utbildningsnivån minskat benägenheten bland arbetare och småborgare att rösta på den extrema högern (bekräftas).

13.3 Samma sak inträffar om man tar hänsyn till inställningen till postmateriella värden (lönens betydelse) (bekräftas inte).

13.4 Liksom om man tar hänsyn till inställningen till invandrare (bekräftas).

13.5 Arbetare som inte identifierar sig med ett parti har en större benägenhet att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

13.6 Yrkeseffekten varierar starkt mellan olika länder (bekräftas inte).

14.1 Arbetslösheten har bara ett svagt samband benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte; sambandet är starkt men visar sig hänga samman med inställningen till invandrare).

14.2 Om man utesluter gruppen ickeväljare ur analysen får man ett starkare samband mellan arbetslöshet och benägenheten att rösta på den extrema högern (prövades inte, eftersom det fanns ett starkt samband redan i den förra hypotesen).

14.3 Om man tar hänsyn till andra sociostrukturella variabler försvagas sambandet mellan arbetslöshet och benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

14.4 Sambandet mellan arbetslöshet och benägenheten att rösta på den extrema högern varierar starkt mellan olika länder (bekräftas).

15 Ickeproportionella valsystem inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

16 Politisk decentralisering inverkar negativt på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

17 Om de etablerade partierna ansluter sig till en restriktiv invandringspolitik ökar benägenheten att rösta på den extrema högern att minska (bekräftas inte).

18 Om vänstern är starkt representerad i regeringen minskar benägenheten att att rösta på den extrema högern betydligt (bekräftas).

19.1 Om de etablerade partierna tar efter den extrema högerns politiska teman har detta generellt en positiv effekt på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

19. 2 Om den politiska eliten är överens om att ta efter den extrema högern försvagas den positiva effekten på benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

20. 1 Ett högt antal asylsökande ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

    20.2 Om antalet asylsökande ökat sedan föregående år ökar detta benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

    20.3 Ett högt antal arbetslösa ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas).

    20.4 Om antalet arbetslösa ökat sedan föregående år ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas inte).

    20.5 Effekten av ett högt antal arbetslösa stärks om antalet asylsökande också är högt (bekräftas absolut inte).

    21.1 Om den inhemska BNP (BIP) minskar ökar benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas bara i de fall då det finns mycket få asylsökande).

    21.2 Denna effekt är starkare, ju högre antalet asylsökande (bekräftas inte).

    22.1 Ju bättre ersättning vid arbetslöshet, desto svagare samband mellan arbetslöshet och benägenheten att rösta på den extrema högern (bekräftas; samtidigt finns det ett positivt samband mellan höga ersättningar och benägenhet att rösta på den extrema högern).

    22.2 Ju högre ersättning vid arbetslöshet, desto mindre effekt har antalet asysökande på benägenheten att rösta på den extrema högern.

npd tidigarelägger extra partidag - för att störta Voigt?

Efter skandalen med NPDs tidigare partikassör Erwin Kemna, som i somras dömdes till fängelse för att ha förskingrat nästan sju miljoner kronor av partiets pengar, tillkännagav partiledaren sedan 1997, Udo Voigt, en extra partidag på hösten 2009. Taktiken var väl att framgångsrika val till europaparlamentet i juni 2009 och till tre delstater i augusti, skulle stärka hans ställning. Men som npd-bloggen meddelar har partidagen flyttats fram till april 2009. Det verkar också ha framkommit nya uppgifter om partiledningens insikt i förskingringen innan det blev polissak om den.
Under Voigts ledarskap har npd nått oanade framgångar i östra Tyskland, men framför allt i väst, där framgångarna varit betydligt beskedligare, har han kritiserats för det öppna samarbetet med militanta nazistiska grupper.

justitiekanslerns yttrande om Blood & Honour-medlemmen Kasper Kröner

Nu har jag tittat närmare på justitiekanslers beslut i fallet med den Blood & Honourmedlem som begärts utlämnad av Tyskland. Som ni kan se har varken Demos eller Expo återgivit det helt korrekt - justitiekanslern avfärdar rättshjälp i den mån det gäller spridning till Tyskland som utgått från Sverige, inte om den exempelvis utgått från Danmark. Det slutliga beslutet fattas av regeringen, och den går inte mot justitiekanslerns inrådan när han avråder från rättsliga åtgärder - däremot kan den säga nej till åtgärder som han inte invänt mot. Vi får se. Här är hela texten:

Begäran om internationell rättslig hjälp i brottmål

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern bedömer att den begärda rättsliga hjälpen ska vägras i den mån det är fråga om ingripanden mot – eller med anledning av yttranden på – CD-skivor eller andra tekniska upptagningar som har spritts i Sverige genom att skickas med post till Tyskland. Ett beslut om detta ska fattas av regeringen.

Justitiekanslern bedömer att det inte finns något hinder mot att lämna den begärda rättsliga hjälpen i den mån den avser CD-skivor eller andra tekniska upptagningar som inte har spritts i Sverige, eller brottsmisstankar som gäller yttranden på sådana skivor eller andra tekniska upptagningar.

Justitiekanslern återlämnar framställningen till Åklagarmyndigheten, Åklagarkammaren för säkerhetsmål.

Ärendet

Åklagarmyndigheten i Frankfurt am Main har gjort en framställning till Åklagarmyndigheten, Åklagarkammaren för säkerhetsmål, om rättslig hjälp i Sverige. Åklagarkammaren för säkerhetsmål har överlämnat framställningen till Justitiekanslern för bedömning av om ärendet ska handläggas av Justitiekanslern och om det i övrigt finns något hinder mot att lämna rättslig hjälp i ärendet.

Framställningen har sin bakgrund i en brottsutredning som den tyska Förbundskriminalpolisen genomför på uppdrag av Åklagarmyndigheten i Frankfurt am Main.

Framställningen om rättslig hjälp avser en begäran om husrannsakan i en bostad, företagslokaler och andra utrymmen samt en bil som disponeras av en person, X, som är dansk medborgare men bosatt i Sverige. Som det får förstås innefattar framställningen också en begäran om att föremål som anträffas vid husrannsakan ska tas i beslag om dessa kan ha betydelse för brottsutredningen.

Av handlingarna i ärendet framgår att X – såvitt här är av intresse – är misstänkt för att tillsammans med andra ”ha spritt, tillverkat, levererat, lagerfört, erbjudit, aviserat, gjort reklam för och importerat publikationer (ljudlagringsmedia) för att kunna använda dem eller delar därav eller för att möjliggöra ett sådant användande för tredje man, som uppviglar till hat mot delar av befolkningen eller mot en viss grupp på grund av nationalitet, ras, religion eller nationell egenart, vilka uppmanar till våldsåtgärder och godtyckliga åtgärder mot sådana [grupper] eller därigenom angriper andras människovärde i det att delar av befolkningen eller en ovan nämnd grupp förolämpas, föraktas på ett illvilligt sätt eller baktalas, och att detta sker på ett sätt som är ämnat att störa den allmänna friden, förnekar eller bagatelliserar de under national socialismens välde begångna massmorden på den judiska befolkningen”.

Ljudlagringsmedierna – CD-skivor – misstänks ha producerats i Australien och därefter skickats till Sverige, varifrån de har vidarebefordrats till Tyskland. Skivorna ska ha skickats som brev från Sverige till Tyskland. Vid något tillfälle ska skivorna i stället ha fraktats med bil till Tyskland.

De åtgärder som begäran om rättslig hjälp omfattar – husrannsakan och beslag – har väsentligen till syfte att (i översättning från tyska) ”verifiera de därifrån levererade ljudlagringsmedierna”, påvisa X:s ansvar för distributionen samt påvisa medverkan av ytterligare personer, påvisa eventuella kontakter med Tyskland som har samband med förvärv av rättigheter rörande ljudlagringsmedia, ta reda på om det finns förbindelser till vissa försäljningsbolag i andra länder och till den misstänkte framställaren i Australien samt få information om finansiella transaktioner i samband med leveranser av ljudlagsringsmedia, köp av produktionsrättigheter, betalning av ljudstudior eller inköp och försäljning av större mängder ljudmedia.

Gällande regler

Regler om internationell rättslig hjälp i brottmål finns i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål (i fortsättningen benämnd lagen om rättslig hjälp).

Rättslig hjälp innefattar enligt 1 kap. 2 § lagen om rättslig hjälp bl.a. beslag och husrannsakan (p. 5).

Enligt 2 kap. 1 § ska rättslig hjälp i form av bl.a. beslag och husrannsakan lämnas under de förutsättningar som gäller för en motsvarande åtgärd under en svensk förundersökning eller rättegång. Huvudregeln i fråga om beslag och husrannsakan är att rättslig hjälp får lämnas endast om den gärning som ansökan avser motsvarar ett brott enligt svensk lag (2 kap. 2 §). I förhållande till andra EU-länder samt Norge och Island får dock sådana åtgärder företas även om det inte föreligger dubbel straffbarhet, förutsatt att det för gärningen kan dömas till fängelse i den andra staten (4 kap. 20 § första stycket).

Enligt 2 kap. 14 § ska en ansökan om rättslig hjälp avslås om ett bifall till ansökan skulle kränka Sveriges suveränitet, medföra fara för rikets säkerhet eller strida mot allmänna svenska rättsprinciper eller andra väsentliga intressen.

Lagen om rättslig hjälp innehåller inte någon särskild föreskrift om att dess tillämpningsområde begränsas av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Att grundlagarna inte kan sättas ur spel genom lagstiftning på lägre konstitutionell nivå har ansetts självklart och någon uttrycklig regel har därför inte ansetts böra införas i lagen (prop.1999/2000:61 s. 73).

Av TF och YGL följer att ingripanden med anledning av eller mot yttranden i grundlagsskyddade medier får ske endast i den ordning och under de förutsättningar som dessa grundlagar anger (1 kap. 3 § TF och 1 kap. 4 § YGL). Förekommer i ett ärende om rättslig hjälp en misstanke om tryck- eller yttrandefrihetsbrott ska ärendet handläggas av Justitiekanslern i egenskap av ensam åklagare för sådana brott. Justitiekanslern kan då besluta att inleda förundersökning i den ordning som föreskrivs i TF och YGL.

När det gäller en teknisk upptagning som har framställts utomlands är YGL i princip tillämplig om upptagningen har lämnats ut för spridning i Sverige (10 kap. 1 § YGL). Om en teknisk upptagning inte har lämnats ut för spridning i Sverige gäller, oavsett om upptagningen har framställts här eller i utlandet, YGL:s regler endast i fråga om meddelar- och anskaffarfrihet och rätten till anonymitet och då med vissa inskränkningar (10 kap. 2 § YGL).

Enligt 1 kap. 3 § första stycket YGL får det inte förekomma att något som är avsett att framföras i en teknisk upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Inte heller är det tillåtet för myndigheter och andra allmänna organ att utan stöd i YGL förbjuda eller hindra spridning bland allmänheten på grund av det kända eller väntade innehållet i en teknisk upptagning. Förbudet mot censur och mot hindrande åtgärder innebär att enligt svensk rätt något ingripande över huvud taget inte får ske med anledning av en teknisk upptagning innan spridning faktiskt har skett.

Justitiekanslerns bedömning

CD-skivor som är spridda i Sverige

YGL:s tillämplighet

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1956 s. 48 (som avsåg TF) slagit fast att den som här i landet direkt till enskilda adressater utomlands postar framställningar som omfattas av grundlagarna, agerar under grundlagarnas skydd. Framställningarna anses genom detta förfarande ha lämnats ut för spridning i Sverige. Rättsfallet får anses alltjämt ge uttryck för gällande rätt. Högsta domstolen har t.ex. hänvisat till det i NJA 2002 s. 583.

Av utredningen i ärendet framgår att merparten av de CD-skivor som avses med begäran om rättslig hjälp har skickats direkt med post från Sverige till Tyskland. I analogi med 1956 års rättsfall får skivorna då anses utgivna i Sverige, vilket som sagt är en förutsättning för att grundlagen ska vara tillämplig enligt 10 kap. 1 § YGL. Ett ingripande med anledning av yttranden som CD-skivorna innehåller eller mot skivorna får alltså ske endast i den ordning och under de förutsättningar som YGL medger.

Om skivorna innefattar något yttrandefrihetsbrott kan Justitiekanslern inleda förundersökning, besluta om husrannsakan och beslag m.m. Frågan om en förundersökning bör inledas av mig med anledning av vad som har framkommit om spridningen av dessa skivor i Sverige har jag prövat i ett särskilt beslut denna dag (dnr 6910-08-33). Jag har därvid kommit fram till att eventuella yttrandefrihetsbrott i Sverige har preskriberats eller kommer att preskriberas innan det är möjligt att väcka åtal. Jag har därför beslutat att inte för närvarande inleda någon förundersökning.

Nästa fråga är då om grundlagen hindrar att rättslig hjälp i form av husrannsakan och beslag lämnas med anledning av yttranden på skivorna eller avseende skivorna som sådana.

Medför ingripandehinder ett hinder mot rättslig hjälp?

I tidigare beslut har Justitiekanslern menat att TF:s regler har hindrat rättslig hjälp i situationer där Justitiekanslern inte har kunnat ingripa enligt svensk rätt. Frågan har därefter varit föremål för Justitiekanslerns prövning vid flera tillfällen (t.ex. beslut 2003-02-05 i ärende 302-03-30 och 2003-06-26 i ärende 1655-03-30). Jag har därvid gjort bedömningen att TF:s regler om ingripande enligt svensk rätt inte i och för sig hindrar att rättslig hjälp lämnas till en stat där ett brott har begåtts enligt det landets lag. Att lämna rättslig hjälp innebär enligt min uppfattning inte i sig att ett ingripande sker enligt TF eller YGL. Lämnande av rättslig hjälp faller inte heller i övrigt inom området för TF:s och YGL:s reglering. Det sagda betyder också, enligt min mening, att lämnande av rättslig hjälp i princip inte berörs av TF:s och YGL:s regler om Justitiekanslerns exklusiva åklagarkompetens.

I den mån rättslig hjälp innebär ett ingripande med anledning av vad som har yttrats i ett grundlagsskyddat medium, eller mot mediet som sådant, hindras dock den rättsliga hjälpen även enligt min mening av grundlagarna. Husrannsakan och beslag riktade mot den misstänkte får anses innebära sådana ingripanden.

Genom de ovan nämnda besluten återlämnade jag de berörda framställningarna till Regeringskansliet för prövning av frågan om den begärda rättsliga hjälpen i stället skulle vägras med hänvisning till att ett bifall till framställningarna skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper enligt 2 kap. 14 § lagen om rättslig hjälp. Ett beslut om avslag på den grunden ska nämligen, enligt 2 kap. 15 § samma lag, fattas av regeringen.

Regeringen avslog sedermera båda framställningarna med motiveringen att rättslig hjälp tidigare har vägrats när Justitiekanslern inte har funnit sig kunna ingripa enligt svensk rätt och att regeringen inte fann anledning att nu göra en annan bedömning (Regeringsbeslut 2003-04-03 i ärende JuBIRS2003/89 och 2003-09-25 i ärende JuBIRS2003/1881). Detta torde få tolkas så att enligt regeringens uppfattning ett hinder mot ingripande automatiskt medför ett hinder mot att rättslig hjälp lämnas.

Efter att de nämnda besluten meddelades har Tryck- och yttrandefrihetsberedningen presenterat sitt delbetänkande ”Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor” (SOU 2004:114). Beredningen har intagit ståndpunkten att internationellt rättsligt bistånd på grund av brott enligt utländsk lag aldrig kan lämnas när det yttrande som ligger till grund för en begäran skyddas av TF eller YGL. Därvid klargjorde Tryck- och yttrandefrihetsberedningen vilka krav som gäller i fråga om geografisk tillämplighet för att ett yttrande ska skyddas av grundlagarna. Yttranden som saknar samband med Sverige skyddas inte av de svenska grundlagarna.

För att ändå möjliggöra bistånd i vissa fall när grundlagarna är tillämpliga har beredningen föreslagit att en ny regel ska införas i TF och att en hänvisning till denna bestämmelse ska införas i YGL.

Jag har i mitt yttrande över betänkandet vidhållit uppfattningen att TF och YGL inte automatiskt förbjuder svenska myndigheter att lämna internationell rättslig hjälp avseende grundlagsskyddade yttranden som omfattas av svensk lag, utan att en begäran om sådan hjälp på TF:s och YGL:s områden normalt bör bedömas enligt 2 kap. 14 § lagen om rättslig hjälp. I den mån den rättsliga hjälpen avser ett ingripande med anledning av vad som har yttrats hindras den dock även enligt min uppfattning av grundlagarna.

Betänkandet har inte föranlett någon lagstiftning i frågan.

Jag finner inte några skäl att göra någon annan bedömning än den som jag har gjort tidigare och som har redovisats ovan. Att de olika uppfattningarna i frågan dock torde sakna betydelse i det här fallet framgår nedan.

Hinder mot rättslig hjälp i detta fall?

Jag menar alltså att den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen som utgångspunkt inte hindrar att Sverige lämnar internationell rättslig hjälp vid utredning av ett förfarande som utgör brott i den begärande staten, men som i Sverige skyddas av reglerna i TF och YGL. Undantag från denna utgångspunkt gäller emellertid dels om den rättsliga hjälpen strider mot grundlagarnas ingripandeförbud (se ovan), dels om hjälpen på annat sätt skulle komma i konflikt med svenska allmänna rättsprinciper enligt 2 kap. 14 § första stycket lagen om rättslig hjälp.

I den mån ett ingripande mot X avser hans befattning med CD-skivor som är spridda i Sverige i YGL:s mening kommer ingripandet inte i konflikt med förbudet mot censur eller andra hindrande åtgärder. Med hänsyn till att det brott som X är misstänkt för i huvudsak synes motsvara det svenska brottet hets mot folkgrupp torde det enligt min mening inte i och för sig stå i strid med allmänna svenska rättsprinciper att i fråga om dessa skivor lämna rättslig hjälp till tyska myndigheter. Men eftersom det i detta fall är fråga om husrannsakan och beslag hos den misstänkte, måste det anses röra sig om ett ingripande enligt YGL mot tekniska upptagningar som skyddas av grundlagen (1 kap. 4 § andra meningen). Det betyder att den rättsliga hjälpen inte får lämnas. Det gäller naturligtvis även i den mån det skulle handla om andra i Sverige spridda tekniska upptagningar än CD-skivor.

Med hänvisning till det anförda ska framställningen återlämnas till Åklagarmyndigheten, som torde ha att överlämna den till regeringen för beslut i den nu aktuella delen.

CD-skivor som inte är spridda i Sverige

Sådana CD-skivor som inte har skickats med post till Tyskland utan som har fraktats dit på annat sätt omfattas inte av YGL som exklusiv straff- och processlag eftersom de inte kan anses spridda i Sverige (1 kap. 10 § första stycket YGL). Såsom icke spridda här i landet omfattas de dock av grundlagens skydd mot censur och andra hindrande åtgärder. Om ett fullbordat spridningsbrott redan har skett i Tyskland, vilket torde vara fallet här, bör dessa skyddsregler dock inte kunna åberopas till skydd mot ett ingripande här i landet (prop. 1997/98:43 s. 121).

Grundlagen torde alltså inte utgöra något hinder mot att rättslig hjälp lämnas såvitt avser åtgärder riktade mot dessa skivor eller baserade på brottsmisstankar avseende yttranden på skivorna. Det gäller även när det handlar om ett ”ingripande”, vilket är fallet här eftersom det rör sig om husrannsakan och beslag hos den misstänkte. Inte heller torde det kunna anses strida mot svenska allmänna rättsprinciper att lämna den begärda hjälpen (2 kap 14 § första stycket lagen om rättslig hjälp).

Självfallet gäller det sagda även andra i Sverige icke spridda tekniska upptagningar än CD-skivor.

Sammanfattning av Justitiekanslerns ställningstagande

CD-skivor och andra tekniska upptagningar som är spridda i Sverige skyddas av YGL. Ett ingripande mot dessa upptagningar, eller med anledning av yttranden på dem, får ske endast i den ordning som föreskrivs i YGL. Det betyder enligt Justitiekanslerns mening att rättslig hjälp i form av husrannsakan eller beslag inte får lämnas. Varken husrannsakan eller beslag får sålunda ske med anledning av yttranden på upptagningarna. Och oavsett vad brottsmisstankarna avser får husrannsakan eller beslag inte avse upptagningarna i fråga.

CD-skivor och andra tekniska upptagningar som inte är spridda i Sverige skyddas inte av YGL annat än genom censurförbudet. Varken detta förbud, YGL i övrigt eller svenska allmänna rättsprinciper hindrar enligt Justitiekanslerns mening i detta fall rättslig hjälp i form av husrannsakan eller beslag avseende dessa upptagningar. Rättslig hjälp i form av husrannsakan och beslag får sålunda lämnas med anledning av brottsmisstankar som gäller yttranden på upptagningarna. Dessa får dessutom tas i beslag med anledning även av andra brottsmisstankar under förutsättning att övriga krav för sådan rättslig hjälp är uppfyllda.

Enligt lagen om rättslig hjälp ska beslut om avslag på en begäran om sådan hjälp fattas av regeringen. Åklagarmyndigheten torde därför ha att överlämna framställningen till regeringen för beslut.

delstaterna vill försöka hindra partistödet till NPD

Det tyska nazistpartiet, NPD, finansieras till 40 procent av statligt partistöd - 1,45 miljoner Euro senaste året. Under en konferens i Berlin i veckan har de olika delstaternas "Innen"-ministrar diskuterat vad man kan göra åt den saken. Enligt bloggen endstation-rechts (som drivs av socialdemokraterna i Dresden) diskuteras möjligheten att avskaffa partistödet för partier som är författningsfientliga, men ändå inte så författningsfientliga att de kan förbjudas (vilket syftar på att ingen vågar sätta igång en förbudsprocess mot npd efter debaklet med säkerhetstjänstens inblandning i partiet i början av 2000-talet). Formuleringen verkar vag nog att kunna användas mot det mesta som den sittande ogillar, och det är nog rimligt att anta att förslaget måste förfinas en del innan det kan bli verklighet.

rörlig blockad i Lund 30 november

NMR i Lund har nu uppmanat till en rörlig blockad mot den utannonserade nazistiska demonstrationen i Lund 30 november.

brittiska BNPs medlemslista på vift

En missnöjd medlem har lagt ut ett medlemsregister från det starkt rasistiska och islamofoba British National Party på nätet (ursprungligen på Googles Blogspot). Registret omfattar ungefär 12500 namn och har, som sig bör, blivit en stor nyhet på de brittiska öarna. Enligt tageszeitung har BNPs ledare, Nick Griffin, bekräftat att det i huvudsak är korrekt men ett år gammalt. Flera av medlemmarna, framför allt poliser och präster som enligt reglementet inte får vara medlemmar, har råkat i blåsväder och partiet hotar med hämnd.

sverige vägrar utlämna blood & honour-man till Tyskland

Som jag tidigare rapporterat om har byrätten i Helsingör beslutat att utlämna två personer, en tysk och en dansk medborgare, till Tyskland där de ska ställas till ansvar för distribution av förbjuden nazistisk musik. Utlämningen är överklagad till landsrätten. Båda är knutna till nyligen återstartade Blood & Honour Nordsjälland. Nu skriver den danska föreningen Demos (som skrev ett av kapitlen i Brunt!) på sin hemsida, att en tredje person begärts utlämnad, denna gång från Sverige. Även tidningen Expo tar upp saken, och berättar att det är justitiekanslern Göran Lambertz som står bakom beslutat. Nu återstår att se i vilken mån det svenska beslutet påverkar det danska.

30 november i Lund och Stockholm

Jag har avvaktat lite med att rapportera om den manifestation som den nybildade gruppen "Fria nationalister Skåne" planerar att hålla i Lund 30 november. Men den verkar som om den blir av, åtminstone lanseras den brett av Info14. Vi får se, även Antifascistisk aktion har uppmärksammat saken.
I Stockholm tänker visst nsf marschera från Östermalmstorg.

mobilisering inför Salem

Nätverket mot rasism berättar kort om hur de mobiliserar inför motdemonstrationen i Salem december.

angrepp på romer i Tjeckien

Aftonbladet visade idag bilder från en sammanstötning mellan nazister och polis i tjeckiska Litvinov. I vanlig ordning får vi veta att demonstrationen "urartade" men hur urartar egentligen en demonstration som syfter till att skrämma invånarna i dels ett judiskt och dels ett romskt bostadsområde. I en trakt som en gång drabbades hårt av Förintelsen av båda folkgrupperna. Hur mycket värre kan det bli? Lite mer bakgrund ger Süddeutsche Zeitung, som bland annat berättar om det usla läget när det gäller forskning om högerextremism i Tjeckien. Enligt den intervjuade forskaren har omkring 30 personer dödats av högerextremister i Tjeckien sedan murens fall, vilket innebär att våldsnivån, i förhållande till folkmängden, är ungefär densamma som i Tyskland och Sverige. Däremot verkar alltså polisen vara mer bestämd.

interna bråk inom nazirörelsen om Salem

Well, den här tråden har tagits bort från Nordisk.nu, men finns kvar ett tag till på Google. Notera också omröstningsresutatet - bara två femtedelar av deltagarna är beredda att bege sig till Salem i år. Det är för tidigt att säga än, men de problem den nazistiska marschen har haft de senaste åren verkar iallafall inte ha lösts.

afa om Salem

Nu har även Afa (Antifascistisk Aktion) publicerat en deklaration inför Salemmarschen.

osäkra utsikter för npd i Saar

Den 30 augusti 2009 är det delstatsval i Sachsen, Thüringen och Saar. Npd är redan representerat i Sachsen, med drygt nio procent av rösterna, men i opinionsundersökningarna ligger de nu runt 5 procent. I Thüringen, som också (huvudsakligen) ligger i det gamla DDR, fick npd senast 1,6 procent, mindre än konkurrerande republikanerna (2 procent). Det lär inte bli aktuellt med något valsamarbete dem emellan, så det är osannolikt att npd kommer in där. Däremot hyser partiet, meddelar npd-bloggen, förhoppningar i Saar, längst ner i sydväst. Npd är traditionellt starka där och de fick fyra procent där 2004. Ännu finns inga pålitliga uppskattningar av hur de ligger till inför nästa val. I Bayern i sensomras misslyckades de med att locka CSU-väljare (CSU förlorade 17 procentenheter, men dessa gick vänsterut). Npd saknar i de västliga delstaterna den partiorganisation som gett stabila framgångar i östra Tyskland, men valet i Saar, om ett knappt år, som ju föregås av valet till Europaparlamentet nästa sommar, där npd har goda utsikter, räknas som partiets sista chans att även etablera sig i västra Tyskland. Jag kommer att återkomma till det framöver.

kristallnatten III

I Aachen var det, åter enligt npd-bloggen, 2000 motdemonstranter och 100 nazister. Någon marsch blev det inte. Bland talarna fanns Christian Worch, en av veteranerna sedan sjuttiotalets ANS och på den tiden tvåa efter Kühnen.

radioteater

Och när jag ändå är i radiotipsartagen ska jag förstås också nämna den här radioteatern.

radiodokumentär om Malexander

Efter nyheterna kl 18.00 idag sänder P3 en dokumentär om polismorden i Malexander 1999. Morden var ett par i raden av nazistiska våldsdåd (två av mördarna tillhörde nsf), jag hoppas att programmet klarar att även ta upp den vidare politiska bakgrunden till den våldsamma hösten 1999, när även syndikalisten Björn Söderberg mördades och en journalist och hans lille son skadades svårt av en bilbomb.

kristallnatten II

Enligt npd-bloggen demonstrerade 1500 personer mot de omkring 150 nazister som samlats i Fulda, nära Kassel i Hessen (och inte Bayern som jag virrade till det igår). I övrigt verkar de nazistiska demonstrationerna ha smält samman till spridda bokbord.

kristallnatten

Det är imorgon natt det, och jag känner inte till några antirasistiska demonstrationer i Stockholm (däremot i bland annat Uppsala och Göteborg). I Stockholm är vänstern upptagen med att mobilisera till motdemonstrationen i Salem, 6 december, så det hade väl hamnat på borgerliga antirasister att arrangera ett fackeltåg. Men finns det längre några sådana?
Forum för Levande Historia informerar om två arrangemang: LO och arbetarrörelsen har ett program i ABF-huset 13.30 och 18.00 är det ett annat program i synagogan på Wahrendorffsgatan (föranmälan obligatorisk). I det senare programmet ingår en promenad till en annan synagoga, jag antar att det handlar om ett fackeltåg. Det är förstås bra att det blir någon form av manifestation även på gatorna, men bättre hade förstås varit en riktig demonstration.
I Tyskland planerar nazisterna enligt npd-bloggen att demonstrera idag i Fulda (Bayern) och Aachen (vid gränsen till Holland). Jag vet inte än hur det blev med det, men om inte antirasister ser till att ta gatorna i besittning på kristallnatten (eller snarare pogromnatten, om vi ska undvika att använda nazisternas eget språkbruk) har vi snart eländet här också.

två romer mördade i Ungern

Natten mot måndagen kastade okända molotivcoctails mot ett hus i Nagycsécs i östra Ungern. När husets invånare störtade ut besköts de och en man och en kvinna, båda romer dödades. I det fattiga området har romer under lång tid varit utsatta för rasism, bland annat från de kommunala myndigheternas sida. Viktória Mohácsi, som är ledamot i Europarlamentet och själv rom, fordrar, enligt tageszeitung, att eventuella rasistiska motiv utreds.

salemuppropet

Nu har Nätverket mot rasism publicerat sitt upprop inför motdemonstrationen mot Salemmarschen om en månad. Till skillnad från i Dresden riktar sig uppropet bara till arbetarrörelsen. Jag vet inte vilka överväganden som ligger bakom det - kanske är det klokt, kanske inte - men såhär lyder texten:

Ett upprop till arbetarrörelsen från Nätverket Mot Rasism: Arbetarrörelsen måste stå upp mot nazisternas marsch i Salem!

En uppmaning från Nätverket Mot Rasism om att sluta upp i demonstrationen mot nazistmarschen i Salem 6 december 2008, för arbetarsolidaritet - mot högeroffensiven.

Den sittande högerregeringens politik, med angrepp på välfärden, på facket, de arbetslösa och sjuka, gynnar inte bara de rika. Växande klyftor och ökad ojämlikhet mellan rika och fattiga skapar också ett samhällsklimat där intolerans och rasism frodas. Till detta bidrar nu även den ekonomiska kris som kapitalismen själv gett upphov till – och som arbetare förväntas betala för med skattepengar och arbetslöshet. Rasister och nazister skyller de växande sociala problem som högeroffensiven ger upphov till på invandrare. De pekar ut en etniskt definierad syndabock och sår hat och splittring mellan arbetare.

Högerregeringens politiska ledare undviker än så länge i så hög utsträckning som möjligt att göra utspel som kan uppfattas som rasistiska. Deras verkliga politik vittnar om en annan hållning. Den präglas bl.a. av mer övervakning och en hårdare hållning gentemot flyktingar (vilket visar sig i de ökande antalet utvisningar till krigshärjade länder som Irak och Afghanistan). Den kommer också till uttryck i uppslutningen kring EU:s steg mot att skapa en enad och utestängande hållning gentemot utomeuropeiska invandrare. Ibland får den vanligtvis maskerade hållningen mer renodlade uttryck, som när migrationsminister Tobias Billström tidigare i år förde fram det beryktade förslaget om att utestänga papperslösa från rätten till vård genom ett tillägg till lagstiftningen.

Det är inte förvånande att ett rasistiskt parti som Sverigedemokraterna kan vinna framgångar genom att knyta an till den rasistiska opinion som högerregeringen piskar upp. Men det är inte desto mindre ett allvarligt hot. Ett verkligt hot utgör också de avgrundsmörka krafter som befinner sig längst ut på den yttersta högerkanten. Nazistiska grupperingar som ”Svenska Motståndsrörelsen”, ”Nationalsocialistisk Front” och ”Info 14” är idag ett isolerat fenomen i stort. Men trots marginaliseringen som dessa krafter befinner sig i, utgör de ett konkret och våldsamt hot mot många antirasister, fackligt aktiva, invandrare och homosexuella. De senaste 10 åren har närmare 20 personer mördats av nazister. Bland nazisternas offer minns vi bl.a. mordet på den fackligt aktive antirasisten Björn Söderberg 1999, som skjöts ihjäl efter att ha avslöjat en fackligt aktiv nazist.

När dessa krafter återigen kraftsamlar för att den 6 december hålla en demonstration i Salem (söder om Stockholm) så är det ett led i byggandet av en terrorrörelse vars blotta existens utmanar de demokratiska rättigheter som progressiva krafter och arbetarrörelsen tillkämpat sig. Detta är inget som vi kan tolerera. Behovet av att göra detta till en fråga för hela arbetarrörelsen kan inte nog understrykas.

Mot rasisters och nazisters försök att skapa splittring mellan arbetare utlyser därför Nätverket Mot Rasism en demonstration i Salem på samma dag för att sätta ned foten, samtidigt som vi värnar om den grundläggande internationella solidariteten mellan arbetare. Denna är oundgänglig för en verklig och gemensam kamp mot högerregeringens och borgarnas försök att dumpa över kostnaderna för sitt system på arbetarklassen.

Vi uppmanar alla progressiva krafter inom facket och inom andra sociala rörelser att ge sitt stöd till den demonstration som Nätverket Mot Rasism anordnar den 6 december. Vi uppmanar alla de som vill kämpa mot rasism och nazism att arbeta tillsammans med oss för att bygga upp en rörelse mot rasism och mot den arbetarfientliga högern.

Vi kommer i Salem att demonstrera bakom parollerna:
- Upp till kamp mot nazimarschen
- Öppna gränserna – papper åt alla
- Arbete åt all – gemensam kamp mot lönedumpning
- Ena Arbetarrörelsen – mot rasism och nedskärningar
- Kamp mot homofobi – stoppa hatbrottten

Vi bifogar ett stöduttalande för vår demonstration som vi uppmanar antirasister att resa i alla arbetarorganisationer. Vi vädjar också till alla intresserade att kontakta oss då intresse för samarbete finns.

Nätverket Mot Rasism består av ett flertal socialistiska och progressiva organisationer som verkar för antirasism och internationell solidaritet. Besök vår hemsida på www.nmr.nu för mer info. Kontakta oss på info@nmr.nu.

Mvh
Nätverket Mot Rasism

————————————————————

Förslag på resolution (att resa i din organisation/fackklubb):

Arbetarrörelsen måste ta strid mot nazisternas demonstration i Salem

Vi i (organisationnamn, fackklubb mm) ser behovet av att resa motstånd mot rasism, nazism och mot den rådande högeroffensiv som slår mot arbetarrörelsen, mot välfärden och mot flyktingar - och som därmed ger näring åt rasistiska strömningar. I dessa tider är det arbetarrörelsens plikt att stå upp för internationell solidaritet och att motverka alla krafter som försöker splittra arbetare längs etniska och andra godtyckliga kriterier.

Arbetarrörelsen kan inte tolerera nazisternas försök att bygga upp en terrorrörelse som ytterst riktar sig mot de demokratiska och sociala rättigheter vi tillkämpat oss. Därför stödjer vi Nätverket Mot Rasisms initiativ till en demonstration mot nazistmarschen, mot rasism och mot högerpolitik, i Salem den 6 december. Vi uppmanar alla aktiva inom fackföreningsrörelsen och andra progressiva rörelser/organisationer att göra detsamma!

marc Abramsson lanseras globalt

Nationaldemokraterna gör nu stor affär av att partiledaren Marc Abramsson två gånger intervjuats i det assyrisk/syrianska lokalteveprogrammet Qolo Hiro TV (baserat i Södertälje, men tydligen sänds det via satellit över hela världen). Första intervjun var en del av stationens serie under rubriken "Kriminaliteten i Södertälje" och där medverkade även den politiske redaktören hos Länstidningen Södertälje, Tomas Karlsson. Ett par veckor senare fick Abramsson komma tillbaka, och själv lägga ut texten. Det framgår att han tidigare samma dag träffat en del framgångsrika assyrier/syrianer, som berättat sina livsöden för honom.
Jag måste säga att programmen ger mig motstridiga känslor. Abramsson bjöds från början in för att få frågan om inte partiet hänsynslöst utnyttjade ett misshandelsfall för egna syften. Programledaren Özcan Kaldoyo tar skickligt fram essensen i kritiken, och pressar honom även på konsekvenserna av den flyktingpolitik som partiet förespråkar. De båda herrarna är överens om kravet på hårdare tag mot kriminaliteten. Men Abramsson får inga frågor om sin egen fängelsedom (fyra månader för våldsamt upplopp efter överfallet på Prideparaden 2003), samarbetet med INFO-14 under Salemmarscherna 2001-2004 eller den tidigare partiledaren Tor Paulssons hustrumisshandel 2004. Både Abramsson själv och hans parti framstår som betydligt mer städade företeelser än vad de faktiskt är (eller, i någon mån, var).
Samtidigt tror jag att det är nyttigt att titta på de här programmen. Abramsson lägger skickligt fram grunddragen i den etnopluralistiska föreställningsvärlden och får tillfälle att bemöta den alls inte okritiske programledaren. Den är den här typen av uppfattningar som kommer att torgföras även av sverigedemokraterna i nästa val, och då måste man kunna ta debatten. Qolo Hiro ska naturligtvis hedras för sin insats.
Jag bifogar också en tråd från Nordisk.nu, som ganska väl illustrerar skillnaderna mellan sd/nd och den militantare rasismen.